Ralf Zander – chefspilot SAR

Inför en gästföreläsning på Svensk Pilotutbildning fick vi en intervju med Ralf Zander – chefspilot på Sjöfartsverkets Helikopterverksamhet, Search and Rescue (SAR). I intervjun delar Ralf med sig av sina erfarenheter och några av de utmanande uppdrag som han deltagit i som helikopterpilot inom bland annat Försvaret, ambulanshelikoptern och Sjöräddningen.

Hej Ralf, vi börjar från början helt enkelt. Varför ville du bli pilot?

Ralf_Zander_profilbild_fixadÄnda sedan jag var liten har jag drömt om att flyga. Jag kommer ihåg att första gången jag såg en helikopter så kändes det helt overkligt, att den kunde stå still i luften. Just helikoptern har helt unika egenskaper som gör den ovärderlig vid många händelser och i olika situationer. Att börja flyga har varit min målsättning redan från det att jag var 7 år gammal. När jag som 11-åring fick chans att flyga med en Jet-Ranger (Bell 206) under en flyguppvisning utanför Alingsås, så var jag fast besluten.

Hur har din yrkesbana som helikopterpilot sett ut?

Jag började 1987 i Försvaret som röjdykare och lyckades 1991 bli antagen till pilotutbildningen, inom det som då kallades för Marinflyget. Det var väldigt lyckosamt att de tyckte att min personlighet passade. Jag blev stationerad vid 12:e helikopterdivisionen på Säve där jag även fick min helikopterutbildning. Där flög jag Jet-Ranger och skolade ett par år senare in mig på den större Vertolhelikoptern. Vertolen eller banan helikoptern som den också kallas, är en tvåmotorig 11 ton tung helikopter, främst avsedd för ubåts-jakt och Search And Rescue (SAR). Arbetet inom Marinflyget var mycket omväxlande med allt från transporter av specialförband till fjällflygning och ubåtsjakt. SAR utbildning fick jag 1994 och började då gå sjöräddningsberedskap i Göteborg och blev befälhavare på SAR helikoptern 1998. Med tiden utvecklades systemet och i början av 2000-talet vi började flyga med ljusförstärkare (NVG).

År 2002 meddelade Försvaret att man successivt skulle börja avveckla sjöräddningsberedskapen till förmån för internationella insatser. 2005 året innan det var dags att lägga ner verksamheten på Säve valde jag att långfärdssegla med familjen för att få lite distans till tillvaron. Under seglingen stod det klart för mig att det var sjöräddning jag ville jobba med och jag sökte då jobb hos Norrlandsflyg som vid den tidpunkten, tagit över sjöräddningsberedskapen efter försvaret. Jag började då som kapten på SAR-helikoptern i Ronneby. Inom Norrlandsflyg har jag under åren haft en rad olika uppdrag. Bland dessa, kapten på ambulanshelikoptern i Göteborg, flygchef, och nu sedan början av 2014 chefspilot. Vi befinner oss för närvarande i en övergångsperiod, där vi byter typ från Sikorsky S-76 till Augusta Westland 139 (AW 139).

Hur är det att arbeta som helikopterpilot på SAR-en?

Vi bor på bas under sju dygn och är sedan lediga 21 dygn. Teamet består av fyra personer, en ytbärgare, en vinschoperatör och två piloter. Under de sju dygnen är vi i ständig beredskap och har en anspänningstid på 15 minuter. För att det skall fungera, är det viktigt att ha inövade rutiner. Dessa består främst av att hålla sig uppdaterad på helikopterns olika system, underhålla utrustning och se till att rutinerna på basen fungerar. Vi genomför ett till två övningspass per dag, ofta tillsammans med sjöräddningssällskapet, handelssjöfarten eller lokal räddningstjänst. Vi försöker öva i alla väderförhållanden, men framförallt i sämre väder och under mörker. Vid mörkerflygningen använder vi oss bland annat av Night Vision Googles (NVG). Med NVG ökar chansen att lokalisera nödställda samtidigt som flygningen blir säkrare.

Vad innebär det att vara chefspilot?

Som chefspilot är man spindeln i nätet mellan flygchefen och piloterna. Jobbet syftar till att få verksamheten så säker och trygg som möjligt. I tjänsten ingår det mer administrativa uppgifter som utvecklig av procedurer, checklistor, övningsplanering, rekrytering och kompetensutveckling av medarbetare. Att vi lever upp till ställda krav och följer regelverk ingår också i chefspilotens uppgifter..

Hur ofta åker ni ut på riktiga räddningsuppdrag?

hkp4vinschSkarpa uppdrag kommer cirka en till två gånger i veckan per helikopterbas. Det finns fem SAR-baser i Sverige, det innebär att det sker ungefär ett skarpt larm om dagen någonstans i landet om man slår ut det över året. Sommarperioden sker larmen lite tätare och då är det ofta fritidsbåtar som är inblandade. Det är även vanligt att vi flyger ut till färjor eller fartyg där sjuka personer måste hämtas akut.
Finns det något uppdrag du minns extra väl?
Jag minns ett uppdrag från tiden i Försvaret. Det var ett lastfartyg som hette Sirius som började dragga i en storm. Sirius var ett ca 100 meter långt fartyg som skulle legat för ankar, men som nu låg och slog mot klipporna vid Bohus/Malmön. Vi fick larmet i luften på väg upp mot Brofjorden. Det blåste orkanstyrka med byar över 40 sekundmeter. Fartyget hade sju mans besättning och två livflottar, den ena hade blivit söndertrasad mellan klipporna och fartyget. Livflotte nummer två låg och slog in mot fartygsskrovet och riskerade att tryckas ner under ytan av fartygsskrovet. Det var strax flera andra båtar på plats, bland annat en Lotsbåt, KBV och SSRS, men det är för grov sjö för att de ska kunna närma sig.

Vindstyrkan och den kraftiga turbulensen över fartyget gör att vi väljer att genomföra operationen på högre höjd än normalt. Detta resulterar i att ytbärgare hamnar långt bakom helikoptern då han vinschas er. Vi tappar då referensen till fartyget vilket gör att vi måste avbryta vinschningen. Utan en referens till fartyget kan vi inte positionera oss rätt. Läget på fartyget börjar bli kritiskt och vi beslutar oss för att improvisera. Vi kontaktar SSRS båten och ber dem att lägga sig stilla som en visuell referens för oss ca: 100 meter från Sirius. Vi positionerar oss i förhållande till SSRS båten och vinschoperatören kan nu dirigera oss till vinschposition med fartyget 50 meter bakom oss. Nu har Sirius ca: 45° slagsida och besättningen måste glida ner längs med däcket ned till ytbärgaren.

AW_139_CabinAlla sju vinschas upp till helikoptern och följer med hem till Säve. När vinden avtagit något drogs fartyget loss från klipporna och man lät det sjunka på en grund sandbank där man efter ett par veckor kunde genomföra nödvändiga reparationer för att fartyget skulle flyta på egen köl.

Vad tycker du är mest utmanande i jobbet som chefspilot på SAR-en?

Det är att försöka använda alla tillgängliga resurser på rätt sätt. Att använda hela besättningens samlade erfarenhet och kunnande för bästa resultat. Något av det absolut svåraste i jobbet är det att tvingas säga nej, trots att någon är i desperat behov av hjälp. När förhållanden bedöms som för svåra, måste vi prioritera vår egen säkerhet. Marginalerna är mycket små och följderna av ett helikopterhaveri är oftast katastrofala. Att säga nej är otroligt svårt men mycket viktigt, både för vår egen och andras säkerhet.

AW_139_bukAW_139_Cockpit_fjäll

Vad är roligast som helikopterpilot på SAR?

Det är att få jobba i ett professionellt team med en fantastisk flygmaskin i syfte att hjälpa andra. Man har stor frihet att planera övningar under sina arbetsveckor, men med det följer även stort ansvar. Helikoptern är unik i det att den klarar att ta sig ut i så många olika typer av förhållanden och miljöer. Vi uppträder över land, hav, fjäll, under mörker, dimma, i regn, storm och snöfall. Den kan i hårt väder snabbt ta sig ut till platser där man utan rätt utrustning inte skulle klara sig i mer än 10 minuter.

Vad kännetecknar en bra pilot?

Erfarenhet och personlighet. När vi letar efter kollegor så letar vi efter en ödmjuk lagspelare. Man behöver ha stor insikt i mänskliga begränsningar, kunna se konflikter som utvecklande och erkänna sina misstag. Vill man bli pilot hos oss på SAR så ska man lägga tid på att samla IFR tid och jobba med komplexa system. Man behöver ha djup systemkunskap, vara trygg i sig själv och fungera bra i grupp.

Har du några tips till eventuellt blivande piloter?

Jag rekommenderar att man tar kontakt med någon som arbetar som pilot och tar reda på mer om jobbet. Är man fortfarande intresserad efter det – då ska man absolut söka till en flygskola.

Text: Jennie Olsson
Foton: Försvarsmakten, NLF Ambulans och Sjöfartsverkets Helikopterverksamhet

Våra filmer
Intervju
Blogg

Vill du veta mer om våra pilotutbildningar?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Flygplansutbildning
Helikopterutbildning