Joakim Packalén – Vinschoperatör SAR-helikopter

Drömmen för många aspirerande piloter är att jobba som helikopterpilot på SAR så nu när månadsintervjun äntligen är tillbaka har vi pratat med en person som inte alls är pilot – men har lång erfarenhet av att medverka i komplicerade och ibland livsviktiga insatser från helikopter.

Med närmare 20-års erfarenhet av helikopterbranschen har han stor insikt i vad som krävs för att bli en del av ett team där varje insats räknas. Månadens intervjuperson är Joakim Packalén, Chefsvinschoperatör för Search And Rescue (SAR)-helikoptern på Sjöfartsverket. Och allra först behöver vi ha svar på frågan:

Hej Joakim, vad gör man när man är vinschoperatör?

Enkelt förklarat så är alltså ytbärgaren personen som hänger i snöret och jag är den som manövrerar vinschen. I vissa fall gör jag även anflygningen mot objekt. Fast just nu är jag utlånad till ett projekt där vi håller på att byta ut vår helikopterflotta till en ny typ från Italien. På två baser har vi kvar Sikorsky S76 som är den äldre typen och på tre baser har vi gått över till den nya typen AgustaWestland AW139 från Italien. I projektet genomför vi leveranskontroll, hemflygning, utvärdering samt utbildning av övriga besättningar på de nya helikoptrarna. Totalt handlar det om sju helikoptrar på fem olika baser över Sverige. Men jag jobbar som sagt egentligen däröver (pekar mot andra sidan av landningsbanorna på Gothenburg City Airport) på SARen där jag även är flygtekniker. 

Du är också här på Svensk Pilotutbildning och undervisar studenter i--- ja, vad då?

Jag håller i teori som heter Aircraft General Knowledge Helicopter och Gas Turbines Helicopter, eller Jet som det ofta kallas samt Autoflight Helicopter. Dessa kurser har jag utbildat i sedan Svensk Pilotutbildning skaffade sin första helikopter tidigt under 2000-talet. Så jag har jobbat över tio år på Svensk Pilotutbildning och lärt ut tekniska kunskaper. Totalt har jag över 20 års erfarenhet från helikopterbranschen, som flygtekniker och ytbärgare bland annat. 

Med så lång erfarenhet blir jag jättenyfiken på vilka typer av uppdrag som du tycker är utmanande?

Det om är roligt med att jobba på räddningshelikoptern är att i en besättning på SARen är vi alltid fyra personer: en kapten, en styrman, en ytbärgare och en vinschoperatör. Vi är väl influgna med varandra och jobbar 7/21 vilket innebär att vi jobbar sju dygn, sedan är vi lediga i 21 dygn.

Vi har många uppdrag som är utmanande där vi gör extremt svåra vinschningar. Man funderar inte över uppdraget när man genomför det, men sen när man kommer hem och sätter sig i soffan inser man att, ja, vad var det vi gjorde nyss? Ett exempel är när vi var och genomförde en bårvinschning av en matros på en segelskuta under Tall Ship Race. Hon hade ramlat från riggen och skadat ryggen och nacken i det hårda vädret. Det var en svår båt att vinscha på, det var under skymningsförhållanden, det gick relativt grov sjö och patienten var svårt skadad. Men vi löste det och patienten mår idag bra.  Något som egentligen borde vara skitsvårt, men ja, när alla är duktiga och vi samarbetar bra så blir det enkelt.

Hur fungerar samarbetet mellan er fyra i SAR-helikoptern?

Det är en rätt häftig känsla att besättningen kan bli så mycket mer än fyra när vi är samkörda och duktiga. När man känner varandra väl så hör man på tonläget hur maxad den personen är och det är ett extremt samarbete i helikoptern, särskilt under just vinschning. Det är prat hela tiden för att vinschoperatören dirigerar in kaptenen över platsen, man kommunicerar konstant. Styrmannen sitter som säkerhetspilot och läser hela tiden höjder, avläser motorvärden samt kontrollerar att attityden på helikoptern inte överstiger vissa värden och är beredd att ta över om något går fel. Det är ett rätt häftigt samarbete där faktiskt, för att lösa uppdraget. Det är alltid minst en besättning på fyra, alla behövs, och den stora skillnaden mot andra typer av helikopterjobb är att kabinbesättningen är en minst lika viktig del som piloterna.

Vad ska den som vill jobba med er på SAR-helikoptern tänka på?

Något som kan vara intressant för den som är intresserad av att jobba på SAR-helikoptrarna i framtiden är att just på grund av det här samarbetet och att vi lever ihop sju dygn i sträck så är det sociala superviktigt. Vi bor i samma hus och gör allt från frukost till kvällsmat ihop. När vi rekryterar nya kollegor så måste de personerna givetvis uppfylla myndighetens krav på flyg, ha rätt certifikat och så, men det vi går allra mest på är de sociala egenskaperna. Inom helikopterbranschen finns det även motsatsen, bushpiloter som har sin egen helikopter någonstans i Norrland och driver renar eller vad de nu gör och i princip aldrig träffar en annan person. Hos dem så kanske inte just dessa sociala egenskaper krävs. Vi blir ibland kritiserade om vi inte anställer en pilot som har flugit 10 000 timmar och gjort i princip allt, men det är inte det som är det viktiga, för personen kommer inte orka vara hos oss en vecka.

Den person som vill ha action från morgon till kväll har heller inte kommit rätt eftersom det inte är så – vi har kanske två flygningar om dagen. Vi har beredskap dygnet runt och jobbet går väldigt mycket ut på att vänta. Det krävs ganska mycket egenansvar och att man inte sitter och spelar tv-spel dygnet runt när det är lugnt, utan att man sitter och läser på och gör sig själv bättre. Det krävs att man tar sig i kragen och åker ut och övar, för vi har ett eget ansvar att hålla oss i flygtrim. SAR är inte för alla, på gott och ont, men man kanske passar väldigt bra in någon annan stans.

Du berättade här innan hur många ni är i teamen, hur många är ni inom helikopterflyget på Sjöfartsverket totalt i Sverige?

Vi är 40 piloter (20 kaptener, 20 styrmän), 20 ytbärgare och 20 vinschoperatörer i hela Sverige, plus minus någon hit och dit beroende på, men det är så många som krävs. Det är fyra besättningar på varje bas och det är fem baser.  

Slutligen, finns det något i ditt jobb som du skulle vilja lyfta fram?

Åter detta att det är alla fyra i en besättning eller ingen. Anledningen till att jag har stannat här och trivs är att det är en stor besättning där alla är viktiga och har en vital uppgift ombord. Det är extremt mycket fokus på besättningssamarbete. En rolig och lite speciell grej är att det brukar vara piloterna som är i fokus, men hos oss på SARen är det ytbärgaren som alla är intresserad av. Piloterna hamnar nästan lite i skymundan. Det är ytbärgaren som är hjälten, den vältränade personen som kommer ner och räddar alla. Det är lite omvänt och kan bli lustigt ibland. Sedan finns det en allmän bild av piloter att det är glamouröst och så vidare, men just när vi träffar folk ute med räddningshelikoptern då är det inte piloterna som är intressanta, då är det ytbärgaren som alla vill prata med.

Tack för pratstunden Joakim!

Text: Jennie Olsson

Bilder: Joakim Packaléns privata. 

Våra filmer
Intervju
Blogg

Vill du veta mer om våra pilotutbildningar?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Flygplansutbildning
Helikopterutbildning