Ida Svenson – Helikopterelev

Berätta lite om dig själv

Jag heter Ida Svenson, är 28 år och är född och uppvuxen i Göteborg. Jag är yngst av tre systrar och alla i min familj arbetar inom vården. Själv är jag utbildad sjuksköterska och arbetar inom akutsjukvård. Jag ville från början bli ambulansförare men sökte mig även till Svensk Pilotutbildnings helikopterutbildning, och kom in. Eftersom det finns en stor ekonomisk aspekt i och med att läsa till pilot åkte jag till Norge som sjuksköterska för att tjäna ihop pengar och kunna finansiera min utbildning. Under tiden fick jag reda på att det nu fanns 20 statligt finansierade platser att söka till Helikopterpilot genom Yrkeshögskolan (YH). Jag ansökte och kom in!
Pilotintresset kom från en familjevän, Arnold Sundqvist, som visat mig mycket av helikoptervärlden. Jag gjorde min första helikoptertur för över 10 år sedan i en HUEY till Marstrand för att landa och köpa glass med Arnold och efter det var jag helt fast i helikoptertänket. Jag bara måste bli pilot! Jag åkte ofta upp till Karlsborg för att få flyga med honom. Sedan kom jag in på helikopterpilotutbildningen här och det var jag såklart väldigt glad över.

I övrigt har jag rest mycket över hela världen, har intresse för hästar, dykning och att vara ute i natur och skog. En liten anekdot som är rolig är att jag bott senaste 1,5 åren på en husbåt som ligger dockad mot Hisingen, med en helikopterplatta på taket! Dock går det inte att använda helikopterplattan, kanske jag ska tillägga.

Du är en utav 20 som började på Svensk Pilotutbildnings YH-klass 1 september 2014, hur har det varit sedan start?

Överlag har allt gått superbra. Det är ett högt tempo och periodvis har det varit tungt eftersom jag inte haft teknik-tänket med sedan innan, utan tidigare arbetat mer med känslor och människokontakt. Nu kastades jag plötsligt in bland motorer, aerodynamik och hydraloljor och handen på hjärtat var det väldigt abstrakt för mig till att börja med. Men jag lärde mig snabbt och har redan fått vänner för livet. Vi är två tjejer i klassen, Siri och jag, och vi fann varandra direkt. Jag upplever själv inget negativt med att vara tjej i en mansdominerad sektor, men självklart hade det varit roligt att se mer kvinnliga helikopterpiloter. Jag tror att mångfald är bättre än enfald och att både kvinnor och män behövs! I klassen hjälps vi åt och pushar varandra och generellt är alla jag mött mjuka och snälla och det är inte så macho som man kan tro.

Var det som du tänkt dig?

Ida_i_soluppgångDet har varit över mina förväntningar, dock hårdare studier än jag väntat mig. Jag har ändå läst tre år på högskola sedan tidigare men denna utbildning upplever jag som mer intensiv. Vi har väldigt bra lärare och genom hela upplägget finns en röd tråd med power-points och böcker. Flyginstruktörerna har fått mig att tro på mig själv med maskinerna och flygningen och det var en positiv överraskning att vi fick flyga så fort in på utbildningen.
Som elev är man i princip aldrig ledig, man kan plugga kvällar och helger igenom, jämt. Vi flyger från Göteborg som inte är känt för sitt solsken men vi blir å andra sidan inga ”vackert-väder-piloter”. Ibland kan man vara vid hangaren vid kl 04.00 på morgonen för att tex. få reda på vindar inför en långnavigering , planera och iordningställa helikoptern, för att några timmar senare få reda på att flygpasset blir inställt. Det kan hända mycket så det gäller att man är flexibel och klarar av förändringar, precis som det är i verkliga flyglivet.

Har ni bra gemenskap i klassen?

Vi har en jättebra gemenskap. Vi har verkligen hittat varandra. Till syvende och sist kommer vi alla vara konkurrenter när vi utexamineras som piloter, men vi stöttar varandra och vi har inte alls konkurrent-mentaliteten. Man vet ju aldrig, min bänkgranne kanske kommer vara min nästa chef, eller så är jag hans/hennes.

Vad ser du fram emot under ditt sista år på Svensk Pilotutbilding?

Absolut mest ser jag fram emot att flyga och få mitt helikoptercertifikat och rating på turbinhelikoptern EC120. Att få gå på LIA (Lärande i Arbete) i april 2016 ska också bli spännande. Jag vet inte vart jag kommer hamna ännu men jag hoppas på en praktikplats där jag får möjligheten att utvecklas som pilot, självfallet håller jag tummarna att jag får en praktikplats där jag får möjlighet att flyga och visa hur duktig jag är.

Vad har du för målsättning efter utbildningen?

Ida_i_R22Ambulanshelikoptern eller SARen är mitt mål, det får ta så lång tid det tar. På så sätt kommer jag knyta samman säcken från det jag gjort tidigare; sjuksköterska och pilot, nästan som ”Doktorn kan komma”. Jag inser hur hård konkurrensen är, och vägen till mitt mål är lång och jag är redo att ta i hårdhandskarna för att nå dit. Ska jag vara realistisk så hoppas jag på att få börja på något bolag som antar piloter med lite mindre erfarenhet men som ser till personen i helhet. Om det blir som lasteman, rundflygning, renvallning eller linjeinspektion spelar ingen roll. All erfarenhet är bra erfarenhet.

Hur ser en vanlig vecka ut?

Det finns ingen vanlig vecka om du frågar mig. Ibland är det inte ovanligt att vi kör 6-dagarsveckor under en intensiv period. Vi är på skolan kl 09-16 och flyger sedan på eftermiddagen/kvällen. Sedan gäller det att planera allt inför flygningen på kvällen eller på raster. När man är hemma igen vid 21-tiden ska man planera för nästa dag och plugga vad man lärt sig under dagen. Å andra sidan har vi vissa veckor bara flygning och ingen teori, då laddar jag mina batterier och passar på att njuta. En tidig morgonflygning med strålningsdimma som fortfarande ligger över flygfältet och jag vet att jag har en lång cross country flygning framför mig då tänker jag; ”JA, det är det här jag brinner för”!

Vad är tekniskt roligast med att flyga helikopter?

Måste jag säga en manöver så tycker jag quick stop är extra rolig. Det är en snabb decceleration från framåt fart till hovring vid tex en avbruten start. Fast just nu tycker jag allt är roligt, bara jag får flyga. Det är den bästa känslan som finns och jag älskar att jag får förmånen att hålla på med detta i resten av mitt liv.

Några tips till blivande YH-klassen för helikopterpiloter som börjar om några veckor?

Plugga så mycket du kan och häng med från början. Hamnar du efter byggs det bara på mer och mer så ligg i fas. Klarade du inte ett test så ta igen det så fort som möjligt. Var heller inte för hård mot dig själv. Det är ofta bara de egna höga kraven om trycker ner. Tävla inte med andra utan gör ditt bästa. Och till sist, säg till dina vänner att du går under jorden i ett år eller två. Det är 100% skolfokus som gäller.

Vad har varit roligast hittills?

Helt klart första soloflygningen! Jag har fått många fina minnen under året som gått. Ett är från när Siri, Tedde och jag gjorde vår första solo långnavigering Säve – Ängelholm. Jag hade med alkoholfritt bubbel som vi drack i crewrummet i plastchampagneglas när vi landat. Sen är alla nya upplevelser roliga. Jag har aldrig varit med om så många ”första-gången-upplevelser” som nu. Idag flyger jag tex för första gången en turbinhelikopter.

Bilder

Ida Svenson flyger EC120 för första gången – ett år kvar av sin helikopterpilotutbildning
Tidig morgonflygning i soluppgång
Flygning även i regn och hård vind på Svensk Pilotutbildning
Första 100-timmarsflygningen
Övning med SAR-teamet

Våra filmer
Intervju
Blogg

Vill du veta mer om våra pilotutbildningar?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Flygplansutbildning
Helikopterutbildning